kansascityshuffle

Jag är så irriterad just nu. Fel av folk att fan växa upp? Fel av folk att vilja kämpa för sina drömmar? Jag tror inte riktigt alla har förstått att det här är ingen sagovärld där allt bara HÄNDER, utan välkommen till den riktiga jävla världen! Här måste man kämpa! Man måste vilja det riktigt jävla mycket! Jag tycker riktigt jävla synd om dem utan kämpaglöd, för det är tamejfan det viktigaste man kan ha. Jag vet själv att jag har HINKVIS av det, nästan så jag skulle kunna dela med mig.

Det är fan något jag är stolt över. När jag tänker på det. Jag ger tamejfan aldrig upp. Jag gick inte av en enda jävla träningen i basketen HUR ONT DET ÄN GJORDE. Då det var final four, och jag hade avslitet ledband .. visst fan skulle jag in och spela! Jag SÖG, kunde inte springa och var mest ivägen... men visst fan i helvete skulle jag spela iallafall! Jag hade ett jävla förbannat helvete hela fucking högstadiet, men jag KÄMPADE mig igenom det för att jag ville till framtiden! Jag ville till London, jag ville starta ett nytt liv! Det är snart här, JAG KLARADE DET! Nästan. Då jag sitter på flyget till min och Matildas lägenhet i England, då kommer jag gråta av stolthet över mig själv.

Vänta bara era jävlar. Vänta bara.

Jag avgudar folk med drömmar. Folk som kämpar. Jag avgudar t.ex. min kompis Julia, för att hon ska fan dra på lumpen snart! Hon vill bli sjökapten, och HON KOMMER KOMMA DIT HÅRT SOM FAN. Som hon kämpat för det! Och som folk har lyft på ögonbrynen ibland! Men fan vad skön hon är.
Elin, min älskade bästa vän. Hon hatar Norrland (precis som mig) och alltid pratat om att plugga i Sthlm. Ska jag vara ärlig, Elin älskling? Jag trodde inte på det först. Jag trodde det bara var prat. MEN DU KOMMER! Det är sjukt. Fan vad grym du är.
Och Malin, t.o.m. jag skrattade i ditt ansikte då du skulle välja teaterlinjen FAST jag visste hur mkt du vill bli skådespelare! Vad var jag för vän? Du ska fan veta nu, att jag tycker du är cool som gick emot allt och gick den ändå. Du vill ju bli skådespelare, det är din dröm .. så vem fan var jag att tvivla? Ge järnet, och visa de jävlarna.
Matilda, m'dear. Vi har våran dröm. England är målet, England är drömmen. We'll get there. Vilka är våra föräldrar att tro att vi kommer stanna i Sverige hela tiden? Fan vad vi kommer äga dem, right? Fan vad vi kommer vara i England om ett år. Vårt älskade jävla England.

FRAMTIDEN, I'M COMING!

Och ni vekla jävlar utan drömmar och kampvilja. Get some, annars kommer er enda vän vara staten. Och den vännen kommer inte ens gilla er. Ta reda på vad ni vill, och sluta vara så jävla lazy och försök att nå skiten.