oh, the irony

Jag som så hånfullt skrattade åt Justin Long som stavade fel i förra inlägget, stavade själv fel på Justins namn. Vad ironiskt! Jag kan iallafall glädja mig åt att jag inte är känd och ställde mig ute bland folk med en skylt, OCH att jag faktiskt skriver på dator.

Men fortfarande, ironin.




Och ja, jag är så ocool så att jag faktiskt ändrade det gamla meddelandet och sen erkände det ändå i ett annat.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0